en park.






Det var en fin parkhängs kväll och vi var alla fulla & glada. Den sista bilden tog precis innan jag ramlade över en enorm asfaltskant, kastade iväg kameran 3 meter & nästintill bröt armen. Men det gick bra trots allt och efter det staplade vi hemåt.

Om 3 veckor befinner vi oss på emmaboda. Dagarna är räknade och det känns helt jävla underbart att tänka på under de resterande veckorna av arbete.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0