Långt till sommar.


Bild; av fantastiska Bruce Davidson.








.En kall och meningslös kram innan vi skildes åt igen. En sådan, i försök att vara angenäm, på-rutin-gest.
Men mellan dina fina armar kände jag lukten från ditt hår. Din hals, lukten från den och hur den snabbt spänndes lite mot min kind. Men på bara en bråkdel av en jätteliten, jätteviktig mikrosekund var det över. När du gick tog du all värme med dig. Vinden hittade snabbt innanför alla tre klädlager. Och plötsligt blev februarikvällen kallare än någonsin förut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0